My life is over

I’m not longer exist

Under all this time

I thought i lived

Why do i have to feel this way?

It’s not fare

I thought I was someone

But I don’t know anymore

The dark is coming over me

And the only thing I can see

Is a broken heart

The black rose and a broken heart

Do you see it?

I traveled a long way to get her

Now that I’m here

What am I doing here?

All hate from the world

I can’t see it anymore

The only thing I can see is a black rose and a broken heart

Jag kunde inte se vad som hände

Allt kom omkring mig

Jag bara stod och såg på

Jag kunde inte höra vad som hände

Jag kunde bara höra

Vad som hände där bakom

 Bara skrik...

Klockan ringde på 05.40 Dags för en dag på stranden. Jag gick upp och tog på mig en morgonrock. När jag drog upp gardinerna sken solen in i mitt blonda långa hår. Vågorna kluckade mot stranden och jag kunde höra den svaga vinden. Nu var det dags sa jag till mig själv och tog på mig shortsen och min bikini. Jag ville bara springa men var tvungen att smyga ner så att jag inte väckte dom andra.

När jag äntligen kom ut till garaget tog jag min surfing bräda och sprang ner till stranden och ner i vattnet och ut till havs. Jag tog vågorna en efter en och gjorde tricks och bara var. Att gå upp på morgonen och surfa när vattnet vände var en frihet. Att glömma alla bekymmer på en bräda var en frihet och det var den enda gången jag kunde känna mig lycklig.

Jag kanske ska berätta hur allting började. Det var för ett år sedan då när mina föräldrar inte ville ha mig kvar. Eller inte riktigt så, jag kanske ska berätta för början.

19 Juli 2004. Jag var 15 år gammal och jobbade som en tok. Jag var bäst i skolan, umgicks med rätt personer, jobbade på ett café efter skolan. Ingen visste om det men jag ville inte komma hem. Min pappa var alkoholist och var alltid full och arg. Min mamma hade fått mycket stryk för att kunna försvara mig från att bli slagen.

Det var ett helvete att komma hem på dagarna. Jag var enda barnet som tur var och hade fått ganska mycket stryk i mina dagar också. Men det var inte så allting började.

Den 20 juli när jag kom hem efter jobbet var pappa extremt arg. Dom hade hittat mina ansökningar till en skola i Las Vegas som jag absolut ville gå på. Det var därför jag jobbade så mycket, för att en dag skulle jag lämna mina föräldrar och uppfylla min dröm, att börja på en skola i Las Vegas. Det har alltid varit min dröm och skulle gå i uppfyllelse om inte pappa hittat mina broschyrer. Han var väldigt arg och sa att ha inte tänkte betala 20.000 kronor för at jag skulle kunna gå i en skola långt hemifrån. Det ingen av dom visste var att dom inte skulle få betala ett öre eftersom jag hade jobbat ihop pengarna. Jag hade jobbat på caféet sen jag var 11. Lena som ägde caféet hade hjälpt mig och man kan säga att hon var som en extra mamma till mig. Dom pengar jag tjänade ihop hade jag fått ett eget konto med et bankkort till. När jag kollade senast så hade jag 250.000 kronor vilket är jätte bra för då kan jag verkligen uppfylla min dröm.

Pappa skrek på mig och jag sprang upp på mitt rum. Jag tänkte att nu får det vara nog, jag kunde inte ha det så här, jag ville inte leva så här. Jag skulle rymma nu, rymma till Lena. Jag tog fram alla mina väskor vilket var en hel del. Jag packade noga ihop alla kläderna i in största väska och skor, böcker, datorn ja alla mina grejer. Efter att mitt rum var tomt så ringde jag lena och berättade som det var att dom hade hittat mina ansökningspapper och hon lovade att komma och hämta mig klockan 8 när mina föräldrar skulle iväg.

När lena kom hade hon stora bilen som tur var eftersom jag hade alla mina grejer med mig. Vi packade alltsammans i bilen och tog surfingbrädan uppe på biltaket. Juste, jag glömde att jag bor ganska nära Las Vegas, fast på andra sidan landet.

Vi satte oss i bilen och småpratade lite men när vi kom till avfarten till hennes hus fortsatte hon mot Las Vegas och jag blev överlycklig när hon sa att jag skulle få bo i deras strand hus. Det låg nära skolan jag hade sökt till. Tänk, jag skulle få uppfylla min dröm.

1 år senare

Jag gick ut skolan med toppbetyg . Det är mycket som har hänt på ett år. Jag kom in på skolan som jag nu går ut och jag har tagit körkort och har en jätte fin bil. En massa kompisar. Jag har ett eget hus granne med Lena för hon valde att ta vårdnaden om mig. Jag har 2 jobb, ett som modell för ett klädmärke och så jobbar jag ju såklart på lenas café.

Mycket har förändrats på ett år och jag har inte träffat mina föräldrar, vem vet kanske jag gör det en dag men inte än.

Jag har ju Lena, mina kompisar, jobben och så har jag ju så klart surfingen.

Kram kram// Tjejen som tog steget

We'll do it all, everything, on our own We don't need anything or anyone If I lay here If I just lay here Would you lie with me And just forget the world I don't quite know how to say how I feel Those three words are said too much They're not enough If I lay here If I just lay here Would you lie with me And just forget the world Forget what we're told Before we get too old Show me a garden that's bursting into life Let's waste time Chasing cars Around our heads I need your grace to remind me to find my own If I lay here If I just lay here Would you lie with me And just forget the world Forget what we're told Before we get too old Show me a garden that's bursting into life All that I am All that I ever was Is here in your perfect eyes They're all I can see I don't know where Confused about how as well I just know that these things Will never change for us at all If I lay here If I just lay here Would you lie with me And just forget the world

Du log mot mig En sista gång Du var så lugn Som om du redan gett dig av Du såg på mig Att jag var rädd Hur kan man nånsin' va' beredd? Jag fick låna en ängel Som spred sitt ljus i mitt liv I varje andetag Du togs bort från mig Alldeles för tidigt Jag fick låna en ängel För en stund Du gav mig allt Ett hjärta kan Du lever kvar i mig Så länge livet ger mig tid Du sa till mig 'Var inte rädd' Men säg mig hur kan man nånsin' va' beredd? Jag fick låna en ängel Som spred sitt ljus i mitt liv I varje andetag Du togs bort från mig Alldeles för tidigt Jag fick låna en ängel För en stund Min ängel.. (Jag fick låna en ängel) Du spred ditt ljus (i mitt liv) I varje andetag Du togs bort från mig Alldeles för tidigt Jag fick låna en ängel Jag fick låna en ängel För en stund

En del kan helt enkelt inte se vad som händer med andra. Varför måste vi göra oss för att folk ska se oss? Vi som är osynliga fast ändå inte. Det är helt sjukt i en del skolor. Jag gick på en skola och var helt mobbad. Nu när jag började nian bytte jag till en annan  skola och nu är jag en helt van lig männsika. Jag behöver inte tänka på vad jag ska ha på mig eller vad andra tycker om mig. På den skolan jag är nu på är alla snälla mot alla, man kan komma och vara precis den man är. Man behöver inte oroa sig över vad andra ska tycka om en ifall man har ett linne från förra hösten och det är så ute nu, man bryr sig inte lixom och det är jätte skönt. Till skillnad mot min förra skola så mår jag mycket bättre nu än  vad jag någonsin hade gjort i mina 8 år på min förra skola.  Jag tänker inte nämna några namn på skolorna, men ifall ni känner någon gång så här så är det faktiskt värt att börja titta på andra skolor för man är inte värd att må så dåligt.

Jag ser ljuset komma, det kommer till mig

Jag ser jag blundar  o ja ser ljuset i mina tankar, när jag öppnar mina ögon är det borta igen. det kommer igen och jag ser det, det försvinner och jag försvinner ner i mörkret.

Blixten är lite som mitt liv, det finns ljusa dagar och det fins mörka dagar....

jag bär ditt hjärta

när du inte orkar mera

jag bär ditt hjärta när du kollar upp mot himlen

och frågar vart du är och vem du är

jag bär ditt hjärta

i mörkret och i ljuset

Jag är ditt ljus

när alllting är mörkt

när du  vill veta vem du är

så är jag med dej

Jag bär ditt hjärta

en tung börda av din sorg, av din kärlek

Jag bär ditt hjärta

Jag bär ditt hjärta i mitt hjärta.